KSSS stadgar 2023

STADGAR

KUNGLIGA SVENSKA SEGEL SÄLLSKAPET

STADGAR

Innehållsförteckning

§ 1 Ändamål

§ 2 Sällskapets medlemmar

§ 3 Hedersordförande, hedersledamöter

§ 4 Medlemskap

§ 5 Uteslutning av medlem

§ 6 Årsmöte

§ 7 Ärende vid årsmöte

§ 8 Allmänt sammanträde

§ 9 Ärenden vid allmänt sammanträde

§ 10 Beslutsfattande vid årsmöte och allmänt sammanträde

§ 11 Junioravdelning

§ 12 Räkenskapsår, ekonomisk förvaltning

§ 13 Styrelse och arbetsutskott

§ 14 Styrelsens och ledamöternas arbetsuppgifter

§ 15 Kommittéer

§ 16 Medlemsavgifter

§ 17 Revision

§ 18 Valnämnd

§ 19 Valordning

§ 20 Sällskapets flotta och eskadrar

§ 21 Införande i båtregistret

§ 22 Avförande ur båtregistret

§ 23 Båtavgifter

§ 24 Standert, gös, igenkänningsstandert

§ 25 Uniform och märken

§ 26 Särskilda utmärkelser

§ 27 Sällskapets upplösning

Bilagor

Stadgar för KSSS junioravdelning (bilaga 1)

Arbetsordning för KSSS permanenta kommittéer (bilaga 2)

KSSS flaggreglemente (bilaga 3)

Reglemente för KSSS uniform och märken (bilaga 4)

Bestämmelser för KSSS utmärkelsetecken (bilaga 5)

Stockholm 2024

Stadgar för Kungl. Svenska Segel Sällskapet (KSSS)

Sällskapet bildades den 15 maj 1830. De första stadgarna antogs den 26 mars 1832. Stadgarna har sedermera ändrats åren 1843, 1851, 1866, 1869, 1881, 1885, 1891, 1893, 1896, 1901, 1905, 1906, 1908, 1909, 1925, 1933, 1937, 1938, 1939, 1940, 1946, 1955, 1964, 1971, 1976, 1981, 1984, 1989, 1993, 2018 och 2023.

§ 1 Ändamål

Kungl. Svenska Segel Sällskapet (KSSS alternativt Sällskapet) har till ändamål att befordra konsten att bygga, tackla och hantera mindre fartyg, att till befrämjande av säkerheten till sjöss verka för gott sjömanskap och för båtsportens utveckling, att ordna kappseglingar, att arrangera långseglingar, att äga eller hyra och förvalta varv, hamnanläggningar och klubbhus i syfte att främja medlemmarnas intressen samt att till trevnad och gagn för medlemmarna skapa en känsla av samhörighet mellan dessa.

§ 2 Sällskapets medlemmar

Sällskapets medlemmar utgörs av de i medlemsregistret införda hedersordförande, förste hedersledamöter, hedersledamöter och övriga seniormedlemmar samt juniormedlemmar (§ 3 och 4).

Sällskapet har en avdelning för juniorer (§ 11), vilken KSSS juniormedlemmar tillhör och verkar inom.

§ 3 Hedersordförande, hedersledamöter Sällskapet kan på förslag av en enhällig styrelse vid årsmöte besluta att hemställa till medlem av det svenska konungahuset att vara hedersordförande.

Om Sällskapet har utsett hedersordförande, leder denne då han eller hon så önskar Sällskapets och styrelsens förhandlingar och för befäl som eskaderchef.

Sällskapet kan även på förslag av en enhällig styrelse vid årsmöte eller allmänt sammanträde utse medlem av det svenska konungahuset eller av utländskt furstligt hus till förste hedersledamot samt medlem av Sällskapet, som i betydande omfattning gagnat dess verksamhet, eller

annan person, som på ett synnerligen förtjänstfullt sätt gagnat Sällskapets ändamål och intressen till hedersledamot.

Sällskapet kan även på förslag av en enhällig styrelse vid årsmöte eller allmänt sammanträde utse person, företrädesvis utländsk seglare som representerat Sällskapet i internationella kappseglingssammanhang på högsta nivå eller en utländsk person som på andra sätt verkat för Sällskapets bästa utanför Sveriges gränser och som Sällskapet vill visa sin särskilda erkänsla till särskilt kallad medlem. Särskilt kallad medlem inväljs initialt på 10 år, är avgiftsbefriad och med styrelsens möjlighet att besluta om ytterligare 10-årsperioder.

§ 4 Medlemskap

Till seniormedlem i Sällskapet kan varje person, som fyllt eller under året fyller 20 år anmäla sig.

Till juniormedlem i Sällskapet kan varje pojke eller flicka till och med det år han eller hon fyller 19 år anmäla sig.

Mot inbetalning av medlemsavgift införes medlem i medlemsregistret och tillställes medlemsbrev.

§ 5 Uteslutning av medlem

Medlem, som inte inom tre månader efter dagen för krav trots skriftlig påminnelse erlagt föreskrivna avgifter, kan genom beslut av skattmästaren uteslutas ur Sällskapet. På detta sätt fattade beslut ska anmälas vid nästkommande styrelsesammanträde.

Medlem, som gör sig skyldig till så klandervärt handlingssätt, att Sällskapets anseende därigenom skadas, kan av styrelsen efter samråd med fem av styrelsen tillkallade opartiska medlemmar uteslutas ur Sällskapet.

§ 6 Årsmöte

Årsmöte hålls i Stockholm, såvida inte Sällskapet eller styrelsen för visst fall beslutar om annan plats, under månaderna mars, april eller maj.

Kallelse till årsmöte utfärdas av styrelsen och sänds per post eller e-post till Sällskapets samtliga seniormedlemmar samt annonseras på Sällskapets hemsida. Kallelsen ska postas eller e-postas senast fyra veckor före den dag då årsmötet är avsett att hållas.

Om datum för årsmötet kungjorts i meddelande till Sällskapets medlemmar senast sex veckor före den dag då årsmötet är avsett att hållas får tiden för kallelsen minskas från fyra till två veckor.

Till kallelsen fogas föredragningslista upptagande de ärenden som ska tas upp till behandling.

Juniormedlem har rätt att delta på årsmötet.

§ 7 Ärenden vid årsmöte

Vid årsmöte ska följande ärenden tas upp till behandling.

1) Val av två medlemmar att jämte ordföranden justera protokollet.

2) Val av tre medlemmar att sammanräkna avgivna röster.

3) Föredragning av styrelsens och revisorernas berättelser.

4) Fastställande av balansräkning.

5) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

6) Redovisning av verksamhetsprogram och budget.

7) Beslut om medlemsavgifter enligt§ 16 och båtavgifter enligt§ 23.

8) Eventuella kompletteringsval enligt § 19 mom 3.

9) Beslut om ändring i arbetsordning för KSSS permanenta kommittéer (§ 15) eller, om förslag till ändring ej föreligger, anmälan härom.

10) Val av styrelseledamöter.

11) Val av kommittéledamöter.

12) Val av revisorer och revisorssuppleanter.

13) Val av valnämnd.

14) Ärenden som av styrelsen hänskjutits till behandling vid årsmötet.

15) Ärenden som medlem önskar få behandlat vid årsmötet och som denne skriftligen anmält till styrelsen senast den 30 november året innan.

16) Utdelning av utmärkelsetecken.

§ 8 Allmänt sammanträde

Allmänt sammanträde, annat än årsmöte, hålls i Stockholm när styrelsen så anser erforderligt eller om minst 100 seniormedlemmar för visst ändamål skriftligen hemställer därom hos styrelsen. I sistnämnda fall ska sammanträdet avhållas inom tre månader efter den dag då hemställan kom styrelsen tillhanda, såvitt inte undertecknarna av hemställan godtar en senare tidpunkt.

Kallelse till allmänt sammanträde utfärdas av styrelsen på samma sätt som till årsmöte (§ 6).

Till kallelsen fogas föredragningslista upptagande de ärenden som ska tas upp till behandling.

§ 9 Ärenden vid allmänt sammanträde

Vid allmänt sammanträde ska följande ärenden tas upp till behandling.

1. Val av två medlemmar att jämte ordföranden justera protokollet.

2. Val av tre medlemmar att sammanräkna avgivna röster.

3. Ärenden som av styrelsen hänskjutits till behandling vid allmänt sammanträde.

4. I förekommande fall ärenden som anges i den hemställan som föranlett utlysande av det allmänna sammanträdet.

§ 10 Beslutsfattande vid årsmöte och allmänt sammanträde Röstberättigade vid årsmöte och allmänt sammanträde är alla Sällskapets seniormedlemmar (§ 2) som erlagt stadgeenliga avgifter. Röstning genom fullmakt får ej ske.

Endast ärenden upptagna på utsänd föredragningslista får tas upp till beslut.

Till styrelse- eller kommittéledamot, revisor eller revisorssuppleant kan endast väljas person som redan har sådan befattning eller som finns upptagen i valnämndens med kallelsen utsända förslag eller som föreslagits av medlem i enlighet med § 19 mom 6.

Beslut fattas genom öppen omröstning, om inte någon av de närvarande röstberättigade medlemmarna begär sluten omröstning.

Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder, dock att, om omröstningen gäller val och två eller flera kandidater erhåller samma röstetal, avgörandet sker genom lottning.

Beslut, som gäller ändring av Sällskapets eller junioravdelningens stadgar (§ 11), blir giltigt i de delar som framlagts och behandlats vid två på varandra följande sammanträden, varav det ena ska vara årsmöte och det andra antingen allmänt sammanträde eller årsmöte, och minst två månader förflutit mellan sammanträdena, varjämte beslutet vid det andra sammanträdet överensstämmer med det som togs vid första sammanträdet och biträds av minst tre fjärdedelar av de röstande.

§ 11 Junioravdelning

För att hos ungdomen väcka och fördjupa intresset för segling och sjömanskap finns inom Sällskapet en särskild avdelning, kallad KSSS junioravdelning, med egna av Sällskapet fastställda stadgar, vilken juniormedlem tillhör och verkar inom till och med det år medlemmen fyller 19 år (bilaga 1).

§ 12 Räkenskapsår, ekonomisk förvaltning

Sällskapets räkenskapsår omfattar tiden från den 1 januari till och med den 31 december.

Ställningen för de av Sällskapets fonder, för vilka särskilda regler gäller som följd av donationsbeslut, beslut vid årsmöte eller allmänt sammanträde eller av annan anledning, ska framgå av Sällskapets vid räkenskapsårets slut uppgjorda resultaträkning och balansräkning.

Sällskapets värdehandlingar och penningmedel ska förvaltas på betryggande sätt.

§ 13 Styrelse och arbetsutskott

Styrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består av Sällskapets och samtidigt styrelsens ordförande, Sällskapets och samtidigt styrelsens sekreterare, Sällskapets skattmästare, Sällskapets intendent, Sällskapets klubbmästare, samt ytterligare ledamöter, vilka samtidigt antingen är ordförande i någon av de permanenta kommittéer som finns upptagna i Arbetsordning för KSSS permanenta kommittéer (§ 15) eller har ställning som konsultativa styrelseledamöter.

Två ledamöter av styrelsen väljs till Sällskapets och styrelsens förste respektive andre vice ordförande (§ 19 mom 4).

Styrelsen utses i enlighet med den valordning som anges i § 19.

Styrelsen beslutar med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder. Inget beslut är dock giltigt med mindre att det biträds av minst åtta av styrelsens ledamöter.

För behandling av löpande och särskilt brådskande ärenden kan styrelsen utse arbetsutskott bestående av minst tre ledamöter där en person utses till ordförande.

Styrelsen och arbetsutskotten sammanträder så ofta som behövs på kallelse av ordföranden.

14 Styrelsens och ledamöternas arbetsuppgifter

Det åligger styrelsen att bereda de ärenden som ska behandlas av Sällskapet vid årsmöte eller allmänt sammanträde,

att verkställa Sällskapets beslut, att förvalta Sällskapets tillgångar, att upprätta och fastställa budget för den ekonomiska förvaltningen samt övervaka efterlevnaden av densamma, att göra en ekonomisk översikt över påföljande räkenskapsår, att ta fram vision och långsiktig strategi med flerårsmål samt följa upp dessa, att avge berättelse över Sällskapets verksamhet samt upprätta resultaträkning och balansräkning för räkenskapsåret, vilka ska vara revisorerna tillhanda senast under februari månad, att utse ledamöter i arbetsutskottet om styrelsen beslutar att sådant ska finnas (§ 13), att på förslag av berörd kommitté besluta om de hamnavgifter eller andra avgifter som inte enligt stadgarna ska beslutas vid årsmöte, att i samråd med berörda kommittéer fastställa reglementen och ordningsregler för hamnar, klubbhus och andra anläggningar, för flaggning mm, att anställa klubbdirektör, att följa, stödja och samordna arbetet inom och mellan Sällskapets kommittéer samt, att i övrigt tillse att arbetet inom Sällskapet bedrivs så att dess i § 1 angivna ändamål på bästa sätt främjas.

Styrelsen äger dessutom att befullmäktiga en eller flera av styrelsens ledamöter att besluta om registrering av båt i enlighet med § 21, att besluta om ändring av de bilagor som är fogade till dessa stadgar utom bilagorna 1 och 2 eller efter eget bedömande hänskjuta avgörandet till årsmöte eller allmänt sammanträde, att bemyndiga två eller flera av styrelsens ledamöter att två i förening teckna Sällskapets firma, att utfärda erforderliga fullmakter för utbetalningar från bankgiro samt för utkvittering av postförsändelser, att utfärda de instruktioner som kan anses erforderliga för i Sällskapets tjänst anställda personer.

Ordföranden har överinseendet över Sällskapets verksamhet, leder Sällskapets och styrelsens förhandlingar samt för befäl över Sällskapets flotta (§ 20).

Vice ordföranden träder vid förfall för ordföranden i dennes ställe enligt ordförandens bestämmande. Skulle såväl ordföranden som de båda vice ordförandena vara förhindrade, utses vid årsmöte eller allmänt sammanträde annan medlem och vid styrelsesammanträde annan styrelseledamot att leda förhandlingarna.

Sekreteraren ansvarar särskilt för frågor av juridisk natur som berör Sällskapet. Sekreteraren ska även säkerställa att styrelsen och kommittéernas arbete protokolleras och arkiveras på ett tillfredställande sätt.

Skattmästaren handhar frågor som rör Sällskapets ekonomi och medelsförvaltning, övervakar bokföringen samt bereder och föredrar ärenden som gäller budget, bokslut, balansräkning och medelsförvaltning.

Intendenten handhar frågor som rör anskaffande, skötsel, vård och underhåll av varv, hamnanläggningar, klubbhus och annan fast egendom även som inventarier och tävlingsmateriel, dock ej båtar, som ej är att anse som förbrukningsvara samt bereder och föredrar ärenden gällande anskaffning och underhåll mm som fordrar styrelsens beslut.

Klubbmästaren handhar frågor som gäller sammanhållningen och samhörigheten medlemmarna emellan, verkar för god och trivsam klubbanda samt biträder vid arrangerandet av samkväm, möten och utfärder till gagn för trevnaden inom Sällskapet samt arbetar för ett livslångt medlemsvärde.

Klubbdirektören handhar Sällskapets löpande verksamhet inklusive anställningar av personal på kansliet. Klubbdirektören ska även säkerställa att styrelsens vision och strategi omsätts operativt i verksamheten. Klubbdirektören ska även agera samordnare av kommunikation mellan kansli och Sällskapets kommittéer samt styrelse. Klubbdirektören ska även ansvara för Sällskapets kommersiella relationer och aktiviteter.

§ 15 Kommittéer

För viktiga grenar av Sällskapets verksamhet ska finnas permanenta kommittéer, som på styrelsens uppdrag och under dess ledning handlägger ärenden inom för varje kommitté angivet verksamhetsområde.

Vilka kommittéer som ska finnas, deras sammansättning och verksamhetsområden, anges i av styrelsen upprättad och vid årsmöte god-

känd Arbetsordning för KSSS permanenta kommittéer (bilaga 2). Se även § 19 mom 2.

Styrelsen må härutöver då behov föreligger utse tillfälliga kommittéer för utredning eller handläggning av visst avgivet ärende.

§ 16 Medlemsavgifter

Sällskapet beslutar vid årsmöte om de avgifter som medlemmar har att erlägga i form av inträdes- och årsavgifter påföljande räkenskapsår.

Hedersordförande och hedersledamöter (§ 3) erlägger inga inträdes eller årsavgifter.

Styrelsen äger, då särskilda skäl föreligger, helt eller delvis befria enskild medlem eller viss specificerad kategori av medlemmar från inträdes- eller årsavgifter.

Medlem som återinträder är befriad från inträdesavgift.

§ 17 Revision

Sällskapet utser årligen vid årsmöte två revisorer och två suppleanter för dem. Den ene revisorn och dennes suppleant ska vara auktoriserade.

Revisorerna granskar Sällskapets räkenskaper och styrelsens förvaltning för det räkenskapsår under vilket valet av dem sker. De ska avge sin revisionsberättelse senast den 30 april. I den ska anges om ansvarsfrihet kan tillstyrkas samt de erinringar eller påpekanden som revisorerna anser sig böra framföra.

§ 18 Valnämnd

På förslag av styrelsen utser Sällskapet årligen vid årsmöte en valnämnd med uppgift att förbereda val vid nästföljande årsmöte av styrelseledamöter, kommittéledamöter, revisorer och revisorssuppleanter.

Valnämnden består av sju ledamöter. En av dessa utses vid årsmötet till ordförande. Styrelse- eller kommittéledamot, revisor eller revisorssuppleant får ej tillhöra nämnden.

Den ledamot av valnämnden, som under längsta tiden utan avbrott tillhört nämnden, får ej omväljas. Om två eller flera tillhört nämnden lika lång tid avgör styrelsen genom lottning vem som inte får återväljas.

Ledamot av valnämnden, som blir föreslagen till styrelse- eller kommittéledamot, revisor eller revisorssuppleant och som förklarar sig beredd att inträda i sådan befattning, utträder omedelbart ur valnämnden.

Valnämnden beslutar genom öppen omröstning. Vid lika röstetal gäller den mening som nämndens ordförande företräder.

Valnämnden ska vid beredning av sitt förslag eftersträva en sådan sammansättning av styrelse och kommittéer att de blir effektiva och arbetsdugliga samt att olika intresseinriktningar i möjligaste mån blir företrädda. Valnämnden ska även tillse att nödvändig nyrekrytering kommer till stånd.

Valnämnden bedriver sitt arbete självständigt men samråder med Sällskapets ordförande. De som deltar i nämndens förhandlingar får inte för utomstående yppa vad som avhandlats.

Valnämndens till Sällskapet ställda förslag överlämnas till styrelsen senast den 31 januari. Av förslaget ska framgå, dels (1) vilka personer som nämnden föreslår till de olika befattningarna i styrelse och kommittéer samt till revisorer och revisorssuppleanter, dels (2) vilka som föreslagits av medlemmar i enlighet med § 19 mom 6 och som ej omfattas av valnämndens förslag enligt (1) ovan. För erhållande av fullständig överblick bör även de ledamöter av styrelsen vilka inte är föremål för val ifrågavarande år namnges i förslaget.

§ 19 Valordning

Mom 1 Valbarhet

Valbar till befattning som styrelse- eller kommittéledamot är endast seniormedlem i Sällskapet (§ 2). Revisor eller revisorssuppleant bör men behöver ej vara medlem.

Ledamot av styrelsen, som till följd av vad som sägs i mom 2 nedan inte kan omväljas, är på nytt valbar när ett år förflutit.

Valnämnden ska övertyga sig om att person som av nämnden föreslås till val är beredd att åta sig uppdraget.

Mom 2 Val av styrelseledamöter

Valperioden för ordföranden är ett år, för övriga ledamöter av styrelsen två år. Under år med jämnt årtal väljs – förutom ordföranden – sekreteraren och intendenten samt de styrelseledamöter för vilka jämnt valår angetts. Under år med udda årtal väljs – förutom ordföranden – skattmästaren och klubbmästaren samt de styrelseledamöter för vilka udda valår angetts.

I arbetsordning för KSSS permanenta kommittéer (§ 15) ska för de styrelseledamöter som tillika är ordförande för kommitté anges huruvida valåret ska vara jämnt eller udda, varvid ska iakttas att fördelningen

på jämna och udda valår blir så lika som möjligt. Valår för konsultativ styrelseledamot anges av valnämnden i samband med nyval av sådan ledamot.

Med undantag av ordföranden, som utan tidsbegränsning kan omväljas, är ledamot inte valbar mer än tre perioder i följd i samma befattning.

För ledamot som valts enligt mom 3 nedan räknas dennes första år ej som valperiod och påverkar således ej reglerna för omval.

Mom 3 Kompletteringsval

Skulle styrelseledamot frånträda sitt uppdrag under första året av valperioden, väljs vid årsmöte ny ledamot för det andra året av valperioden.

Mom 4 Val av vice ordförande

Bland styrelsens ledamöter väljs vid årsmöte två för ett år i sänder till Sällskapets och samtidigt styrelsens förste respektive andre vice ordförande.

Mom 5 Val av ledamöter i de permanenta kommittéerna

Ledamöter i de permanenta kommittéerna väljs för ett år i sänder. Ledamot kan omväljas utan tidsbegränsning.

Mom 6 Medlems valförslag

Medlem, som önskar föreslå en eller flera kandidater till styrelse- eller kommittéledamöter, revisor eller revisorssuppleant, ska skriftligen delge valnämndens ordförande sitt förslag senast den 30 november med angivande av vilken eller vilka befattningar som avses.

För att medlems valförslag ska kunna upptas till behandling och återges i valnämndens förslag, fordras att den eller de som föreslagits på valnämndens förfrågan förklarar sig villiga att kandidera.

Förslag, som under hand framförs till valnämnden, omfattas ej av bestämmelserna i detta moment.

Mom 7 Förberedelser till valen

Valnämnden sänder senast den 31 oktober ett meddelande till styrelseledamöter, revisorer och revisorssuppleanter innehållande uppgift om

dels vilka styrelsebefattningar som ska bli föremål för val (mom 2), dels vilka styrelseledamöter som ej kan omväljas (mom 2),

dels eventuella kompletteringsval (mom 3), dels eventuellt föreliggande avsägelser.

De kommentarer och förslag som meddelandet kan föranleda ska senast den 30 november framföras till valnämndens ordförande.

§ 20 Sällskapets flotta och eskadrar Sällskapets flotta utgörs av de i båtregistret införda båtarna (§ 21 och 22).

Då flera båtar sammanföres för långfärd, övningsfärd, transport till tävling eller annat sjötåg, kallas det eskader.

Eskaderchef är Sällskapets ordförande eller vid förfall för denne en av Sällskapets vice ordförande eller, såsom tillförordnad eskaderchef, ordförande i Långseglingskommittén eller annan av ordföranden utsedd seniormedlem i Sällskapet.

§ 21 Införande i båtregister

Båt kan införas i Sällskapets båtregister under förutsättning att den ägs av en eller flera av Sällskapets medlemmar eller av ett konsortium, förening eller bolag vars representant är medlem i Sällskapet,

att den icke används som handels- eller passagerarfartyg, arbetsbåt eller för annat liknande yrkesmässigt ändamål, att det klarlagts att båten i förhållande till sin storlek och typ är sjöduglig samt i övrigt väl och ändamålsenligt byggd och underhållen.

För i registret införd båt utfärdar styrelsen mot fastställd avgift certifikat, vilket är giltigt endast om kvitto på löpande års båtavgift kan uppvisas (§ 23).

Förkommet certifikat kan ersättas mot av styrelsen fastställd avgift (§ 23).

Om en båt har flera ägare eller ägs av konsortium, förening eller bolag ska i båtregistret den medlem anges, som ansvarar för att förpliktelserna mot Sällskapet uppfylls.

§ 22 Avförande ur båtregistret

Båt avföres ur båtregistret om båtägaren begär detta eller säljer sin båt eller trots skriftlig påminnelse inte betalar fastställda avgifter inom tre månader efter dagen för krav.

Styrelsen kan besluta om avförande ur båtregistret av båt, som övergått till annan ägare utan att båtägaren anmält detta till Sällskapet, som användes på sätt som strider mot kraven för införande i båtregistret (§ 21), som icke längre befinnes ha de för införande i båtregistret erforderliga egenskaperna (§ 21) eller som tillhör person som uteslutits ur Sällskapet (§ 5).

Ägare till båt som avförts ur registret är skyldig att återlämna utfärdat certifikat till Sällskapet.

§ 23 Båtavgifter Sällskapet beslutar vid årsmöte om de avgifter som medlemmar har att erlägga i form av certifikatavgift och båtavgifter påföljande räkenskapsår.

§ 24 Standert, gös, igenkänningsstandert Sällskapets standert är vit med blå kanter och försedd med bokstäverna SSS med kunglig krona över, allt enligt fastställd modell (bilaga 3).

Sällskapets gös är blå med Hans Majestät Konungens krönta namnchiffer i guld, allt enligt fastställd modell (bilaga 3).

Igenkänningsstandert, avsedd att föras på medlems båt eller annorstädes såsom personlig standert, kan av medlem anmälas till styrelsen för registrering, varvid ska iakttas att standert, som redan är eller har varit registrerad av annan medlem eller som liknar sådan standert att förväxling kan uppstå, inte får registreras.

Styrelsen har rätt att fastställa särskild avgift för registrering av igenkänningsstandert.

Närmare föreskrifter om bruket av flagga, standert, gös mm finns i KSSS flaggreglemente (bilaga 3).

§ 25 Uniform och märken

Bestämmelser för utformning mm av Sällskapets uniform, blazer, märken mm finns i Reglemente för KSSS uniform och märken (bilaga 4).

§ 26 Särskilda utmärkelser

Såsom utmärkelsetecken kan följande av Sällskapet instiftade medaljer, plaketter och tecken utdelas:

Förtjänstmedalj i guld, Förtjänstmedalj i silver, Rorsmedalj i guld, Rorsmedalj i silver, Gastmedalj i guld, Gastmedalj i silver, Plakett, större, Plakett, mindre Utmärkelsetecken till amatörseglare, Förtjänsttecken för funktionärer, Junioravdelningens medalj.

Bestämmelser för Sällskapets särskilda utmärkelser finns i Bestämmelser för KSSS utmärkelsetecken (bilaga 5).

§ 27 Sällskapets upplösning

För beslut om Sällskapets upplösning fordras att frågan behandlas vid två sammanträden, varav det första ska vara årsmöte och det andra antingen allmänt sammanträde eller årsmöte. Om det andra är allmänt sammanträde, får det äga rum tidigast fem månader efter årsmötet. För giltigt beslut fordras att vid båda sammanträdena minst nio tiondelar av de närvarande röstberättigade medlemmarna röstar för upplösning.

Vid det första årsmötet beslutas hur Sällskapets tillgångar i händelse av att beslutet om upplösning stadfästs ska disponeras för att på bästa sätt främja svensk båtsport.

Stadgar för KSSS junioravdelning

Antagna år 1909, ändrade åren 1925, 1928, 1932, 1940, 1946, 1953, 1964, 1971, 1984, 1989 och 2018.

(Bilaga 1 till KSSS stadgar)

§ 1 Ändamål

För att hos ungdom väcka och fördjupa intresset för segling och sjömanskap är inom Kungl. Svenska Segel Sällskapet (KSSS alternativt Sällskapet) en särskild avdelning upprättad, kallad KSSS junioravdelning.

§ 2 Juniorkommittén

Junioravdelningens angelägenheter handhas av juniorkommittén (se Arbetsordning för KSSS permanenta kommittéer, bilaga 2 till KSSS stadgar) för vilken Sällskapets styrelse utfärdar instruktioner.

Juniorkommittén sammanträder på kallelse av sin ordförande. Denne är skyldig att sammankalla kommittén om någon av dess ledamöter begär detta. Kommittén beslutar med enkel majoritet. Inget beslut är dock giltigt med mindre det biträdes av minst fem av kommitténs ledamöter. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder, utom vid val då avgörandet ska ske genom lottning.

§ 3 Juniorkommitténs ordförande

Juniorkommitténs ordförande eller, vid förfall för denne, kommitténs vice ordförande leder junioravdelningens förhandlingar och, i egenskap av eskaderchef respektive vice eskaderchef, avdelningens övningar och seglingar. Vid förfall för båda utser juniorkommittén i deras ställe annan ledamot av kommittén att leda förhandlingarna.

Juniorkommitténs ordförande bereder de val som ska förrättas enligt § 5 Val. Ordföranden samråder härvid med innehavarna av de befattningar som valen avser.

§ 4 Sammanträden

Junioravdelningen ska hålla ett ordinarie sammanträde i nära anslutning till Sällskapets ordinarie årsmöte samt i den mån juniorkommittén anser lämpligt extra sammanträde.

Röstberättigade är alla juniormedlemmar som erlagt stadgeenliga avgifter. Röstning genom fullmakt får ej ske.

Kallelse till sammanträde med junioravdelningen ska vara postad eller e-postad samt även presenteras på Sällskapets hemsida senast två veckor före den dag då sammanträdet är avsett att hållas.

§ 5 Val

Junioravdelningen utser vid sitt ordinarie sammanträde fyra juniormedlemmar att ingå som adjungerade ledamöter i juniorkommittén.

Valen sker genom sluten omröstning. Vid lika röstetal för två eller flera kandidater avgörs valet genom lottning. Om enhällighet föreligger eller fler inte föreslagits än som ska väljas, får beslut dock fattas genom öppen omröstning.

§ 6 Ekonomi

Junioravdelningens ekonomi handhas åt Sällskapets styrelse av juniorkommittén genom kommitténs skattmästare, för såvitt Sällskapets styrelse inte beslutar annorlunda. Denne upprättar budget, resultaträkning och balansräkning, som efter behandling i juniorkommittén föreläggs Sällskapets styrelse för godkännande, samt ansvarar för bokföring och redovisning.

Avdelningens ekonomiska förvaltning revideras av Sällskapets revisorer och föreläggs Sällskapets årsmöte för fastställande.

§ 7 Årsavgift

Juniormedlems årsavgift beslutas av Sällskapet på dess årsmöte.

§ 8 Standert

Junioravdelningens standert är trekantig, vit och försedd med bokstäverna SSS med kunglig krona över, omgivna av en blå cirkel, allt enligt fastställd modell (bilaga 3 till KSSS stadgar).

Närmare föreskrifter om bruket av flagga, standert mm finns i KSSS flaggreglemente.

§ 9 Övningar och seglingar

Juniorkommittén kallar junioravdelningen till de övningar och seglingar som kommittén anser vara för avdelningens uppgift och verksamhet nyttiga och lämpliga samt utfärdar föreskrifter för avdelningens kappseglingar.

Arbetsordning för KSSS permanenta kommittéer

Fastställd vid årsmötet 1989, 2018 och 2023.

(Bilaga 2 till KSSS stadgar)

INLEDANDE BESTÄMMELSER

I de följande angivna kommittéer, vilka står under styrelsens ledning, har till uppgift

• att ta initiativ till, bereda och verkställa åtgärder inom sina verksamhetsområden till gagn för Sällskapet och dess medlemmar,

• att på ett ekonomiskt sunt och ansvarsfullt sätt inom fastställda budgetramar förvalta de penningmedel, anläggningar och andra tillgångar för vilka de har ansvar,

• att bistå styrelsen och övriga kommittéer och funktioner inom Sällskapet då så anses motiverat för uppnående av största nytta för Sällskapet och dess medlemmar och

• att till styrelsen avge förslag till budget med anslagsäskande för löpande räkenskapsår samt en översikt över ekonomin för påföljande räkenskapsår.

Kommittéerna arbetar självständigt inom sina verksamhetsområden men ska i frågor av principiell eller övergripande karaktär samt i ekonomiska frågor av större omfattning genom sin ordförande inhämta styrelsens godkännande.

Kommitté sammanträder på kallelse av sin ordförande. Denne är skyldig att sammankalla kommittén om någon av dess ledamöter begär detta.

Kommitté beslutar med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder. Inget beslut är dock giltigt med mindre det biträds av minst tre av kommitténs ledamöter, för juniorkommittén minst fem av dess ledamöter.

Vid kommittésammanträde föres protokoll som tillställes KSSS sekretariat.

PERMANENTA KOMMITTÉER, VERKSAMHETS­

OMRÅDEN OCH SAMMANSÄTTNING

För varje kommitté anges nedan verksamhetsområden genom uppräkning av frågor som kommittén har i uppdrag att handlägga. Uppräkningen ska inte hindra kommittén att även ta sig an närliggande frågor som kan bedömas ligga inom kommitténs verksamhetsområde. I tveksamma fall inhämtas styrelsens uppfattning.

Ordförande utses på sätt som anges i stadgarnas§ 19 mom 2. I enlighet med samma moment anges nedan inom parentes huruvida valåret ska vara jämnt eller udda.

För varje kommitté anges lägsta antalet ledamöter utöver ordföranden. Aktuellt antal för valåret föreslås av valnämnden efter samråd med såväl kommitténs som Sällskapets ordförande. Val förrättas i enlighet med stadgarnas § 19 mom 5 utom där annat anges.

Aktivitetskommittén

Aktivitetskommitténs uppgift är att verka för att få fler kvinnor att segla och engagera sig i seglingssporten. Arbetet riktas främst mot medlemmar som lämnat tränings- och lägerverksamheten med målsättningen att inspirera fler att fortsätta att vara engagerade i Sällskapet. Kommittén arrangerar aktiviteter för att fler kvinnor ska ta del av segling och båtliv. Kommittén ska också vara ett aktivt stöd för de elitsatsande kvinnorna i Sällskapet.

Ordförande: Ledamot av styrelsen (jämnt valår).

Övriga ledamöter: Lägst 6

Bankappseglingskommittén

Bankappseglingskommittén planerar och genomför bankappseglingar inomskärs och på kortare havsbanor samt handhar frågor i anslutning härtill. Den samarbetar med andra klubbar inom och utom landet och med myndigheter i frågor som rör bankappsegling.

Ordförande: Ledamot av styrelsen (jämnt valår).

Övriga ledamöter: Lägst 5.

Båtkommittén

Båtkommittén ansvarar för Sällskapets båtar. Kommittén biträder även andra kommittéer vid arrangerandet av kappseglingar och långfärder.

Ordförande: Ledamot av styrelsen (udda valår).

Övriga ledamöter: Lägst 5.

Finanskommittén

Finanskommittén ska följa Sällskapets ekonomiska utveckling samt fortlöpande föreslå åtgärder varigenom denna kan förbättras. Kommittén ska särskilt följa Sällskapets ekonomiska verksamhet samt förvaltningen av fonder och andra tillgångar.

Ordförande: Sällskapets skattmästare (udda valår).

Övriga ledamöter: Lägst 3.

Havskappseglingskommittén

Havskappseglingskommittén planerar och genomför havskappseglingar och längre skärgårdsseglingar samt handhar frågor i anslutning härtill. Den samarbetar med andra klubbar inom och utom landet och med myndigheter i frågor som rör havskappsegling.

Ordförande: Ledamot av styrelsen (udda valår).

Övriga ledamöter: Lägst 5.

Informationskommittén

Informationskommittén handlägger frågor rörande information till såväl medlemskretsen som utomstående i syfte att sprida kännedom om Sällskapet, dess historia och nuvarande verksamhet och öka intresset för anslutning. Kommittén sköter utgivningen av KSSS Aktuellt och av årsboken samt biträder vid utgivningen av KSSS tryckta och digitala publikationer.

Ordförande: Ledamot av styrelsen (jämnt valår).

Övriga ledamöter: Lägst 3.

Intendentkommittén

Intendentkommittén har hand om skötsel, vård och underhåll av Sällskapets hamnanläggningar, klubbhus och annan fast egendom även som inventarier och tävlingsmateriel, dock ej båtar, som ej är av förbrukningskaraktär.

Ordförande: Sällskapets intendent (jämnt valår).

Övriga ledamöter: Lägst 3. 2:3

Internationella kommittén

Internationella kommittén ska etablera, upprätthålla och vidareutveckla samarbetsavtal med utländska partnerklubbar samt övriga utländska klubbar till gagn för Sällskapets medlemmar. Kommittén ska öka det sportsliga utbytet för seglare, både juniorer och seniorer, genom kontaktnät utomlands och ha den primära kontakten i de viktiga internationella samarbetsorganisationerna. Kommittén ska även utveckla Sällskapets nätverk av lokala representanter runt om i världen.

När övriga kommittéer har kontakter utomlands ska det ske i samarbete med Internationella kommittén.

Ordförande: Ledamot av styrelsen (jämnt valår).

Övriga ledamöter: Lägst 5.

Juniorkommittén

Juniorkommittén handlägger frågor som rör KSSS junioravdelning (§ 11) avseende rekrytering, utbildning, träning, kappsegling mm för juniorer. Den har även hand om junioravdelningens anläggningar och verksamhet. Kommittén samarbetar med andra sammanslutningar för juniorer inom och utom landet.

Ordförande: Ledamot av styrelsen (udda valår).

Övriga ledamöter: Lägst 9, varav 4 utses av junioravdelningen i enlighet med dess stadgar § 5.

Klubbkommittén

Klubbkommitténs uppgift är att genom arrangemang med anknytning till båtsporten skapa trevnad för medlemmarna och därigenom öka samhörigheten mellan dessa. Den biträder vid arrangerandet av Sällskapets sammanträden, samkväm och utfärder samt arbetar för ett livslångt medlemsvärde.

Ordförande: Sällskapets klubbmästare (udda valår).

Övriga ledamöter: Lägst 3.

Kommitténs övriga ledamöter kallas vice klubbmästare.

Långseglingskommittén

Långseglingskommittén planerar och genomför Sällskapets långfärdsseglingar och övriga eskaderseglingar vilka arrangeras i syfte att öka

kunskapen om långfärdssegling och erbjuda Sällskapets medlemmar med familjer och vänner långseglingstillfällen. Kontakt med andra klubbar ska så långt möjligt sökas. Kommittén samarbetar med andra klubbar inom och utom landet och med myndigheter i frågor som rör långsegling.

Ordförande: Ledamot av styrelsen (jämnt valår).

Övriga ledamöter: Lägst 5.

Träningskommittén

Träningskommittén planerar och genomför utbildning och träning av Sällskapets kappseglare i härför lämpliga båtklasser i syfte att ge en gedigen grund- och vidareutbildning och stimulans till fortsatt träningsverksamhet på nationell och internationell nivå. Träningskommittén genomför även kappseglingar. Den samarbetar med andra klubbar inom och utom landet och med myndigheter i frågor som rör träningsverksamheten. Vid kontakter utom landet sker samverkan med Internationella kommittén.

Ordförande: Ledamot av styrelsen (udda valår).

Övriga ledamöter: Lägst 5.

KSSS flaggreglemente

Fastställt av styrelsen den 27 mars 1984, ändrad 2018 och 2023. (Bilaga 3 till KSSS stadgar)

1 NATIONSFLAGGOR

1.1 MEDLEMMAR

1.1.1 Flaggan på båt

Båt som ägs eller chartrats av svensk medborgare ska föra Sveriges flagga. Vid delat ägarskap förs Sveriges flagga om båten till mer än hälften är i svensk ägo.

Flaggan förs på flaggspel akterut eller av ketcher och yawler på mesanmasten.

Båt under gång för nationsflaggan oberoende av tid på dygnet.

För båt som deltar i kappsegling får undantag göras från dessa regler till förmån för föreskrifter om förande av nationsflagga som finns intagna i för kappseglingen gällande seglingsföreskrifter.

1.1.2 Flaggan i land

De dagar då KSSS hamnar är öppna och hamnpersonalen i tjänst ska Sveriges flagga vara hissad i hamnen. När flaggan hissas på morgonen och nedhalas på kvällen skjuts flaggskott eller blåses signal.

Vid besök av utländska båtar ska, om möjlighet finns, de utländska gästernas nationsflaggor vara hissade.

1.1.3 Flaggtider

På båtar som är förtöjda eller ligger till ankars och som är bemannade (bebodda) samt i land hissas flaggan kl 08.00 under tiden 1 mars–31 oktober, under övrig del av året kl 09.00. Den nedhalas vid solens nedgång, dock senast kl 21.00. I hamn där flaggskott skjuts eller signal blåses följs dessa.

I utländsk hamn följs de regler eller den praxis som gäller där.

1.1.4 Hälsning med flagga

Hälsning med Sveriges flagga sker genom att flaggan långsamt nedhalas till 1/3 av flaggspelets, sejnfallets längd nerifrån räknat och hålls kvar där till dess hälsningen besvarats, varefter den åter hissas i topp. På mindre båtar med kort stång hälsas i stället genom att flaggspelet lyfts ur sitt beslag och fälls horisontellt med flaggan riktad akterut. Den hålls kvar i detta läge till dess hälsningen besvarats, då flaggspelet reses och åter placeras i sitt beslag.

1.1.5 Honnör för flaggan

Sveriges flagga är vår nationalsymbol. Den ska handhas på ett värdigt sätt. Trasiga eller urblekta flaggor får ej användas.

De som befinner sig i närheten, på däck eller i land, när flaggan i KSSS hamnar hissas på morgonen eller nedhalas på kvällen, står upp och vänder sig mot flaggan. Uniformsklädd person med uniformsmössa gör honnör.

1.1.6 Destinationsflagga

Vid färd i utländska vatten förs värdlandets nationsflagga som destinationsflagga ensam under styrbords vantspridare. Ålands landskapsflagga jämställs härvid med nationsflagga.

Destinationsflaggan hissas och nedhalas samtidigt med nationsflaggan. Den hissas första gången den dag då båten lämnar sista svenska hamn och nedhalas för sista gången den dag då båten återkommit till svensk hamn.

1.2 JUNIORER

För juniorer gäller i tillämpliga delar samma regler som ovan angetts för medlemmar.

2 STANDERTAR

2.1 MEDLEMMAR

2.1.1 Form och utseende på KSSS standert KSSS standert är tvåtungad vit med blå kanter och i det vita fältet försedd med bokstäverna SSS i svart och en överställd kunglig krona i guldgult och purpur (figur 1).

Hedersledamots standert har en lagerkrans ritad runt märket (figur 2).

Styrelseledamots standert har ett guldgult streck upptill och ett nertill innanför den blå kanten (figur 3).

Ledamots av permanent kommitté standert har ett guldgult streck nertill innanför den blå kanten (figur 4).

Styrelseledamot och kommittéledamot får föra sina standertar även sedan befattningen frånträtts om den innehafts i minst sex år.

KSSS standert är en symbol för Sällskapet. Den ska handhas på ett pietetsfullt sätt. Trasiga eller urblekta standertar får ej användas.

2.1.2 Standerten på båt

KSSS standert får föras på i Sällskapet inregistrerad båt när den utnyttjas av ägaren eller dennes familj samt på fritidsbåt som chartras av KSSS medlem när denne själv utnyttjar båten. Standerten får även föras på båt som står till Sällskapets förfogande för visst ändamål och ombord har representant för Sällskapet.

KSSS standert hissas normalt under styrbords vantspridare. Den får föras alla tider på dygnet. Vid de tillfällen då destinationsflagga förs (se 1.1.6 ovan) hissas KSSS standert under babords vantspridare. KSSS standert får även hissas i masttoppen.

På omastad båt hissas KSSS standert på gösstake förut.

2.1.3 Standerten i land

KSSS standert får oberoende av flaggtid hissas vid Sällskapets klubbhus och hamnar samt på platser där Sällskapets medlemmar tillfälligt samlas t ex vid eskaderfärder eller för kappsegling.

Härutöver får standerten inte användas för flaggning i land.

2.1.4 Andra standertar

Om medlem förutom KSSS standert även för annan båtorganisations standert ska denna hissas under KSSS standert.

2.2 JUNIORER

2.2.1 Form och utseende på junioravdelningens standert

Junioravdelningens standert är trekantig vit och försedd med bokstäverna SSS i svart och en överställd kunglig krona i guldgult och purpur omgivna av en blå cirkel (figur 5).

Junioravdelningens standert är en symbol för avdelningen. Den ska handhas på ett pietetsfullt sätt. Trasiga eller urblekta standertar får ej användas. De ska förstöras.

2.2.2 Standert på båt, i land m m

Junioravdelningens standert får föras av junior på samma villkor som anges för medlemmar under 2.1.2–2.1.4 ovan.

3 GÖS

3.1 MEDLEMMAR

3.1.1 Form och utseende på Sällskapets gös

Sällskapets gös är blå med H M Konungens krönta namnchiffer i guld (figur 12).

3.1.2 Gösen på båt

Sällskapets gös får föras på i Sällskapet inregistrerad båt som ägs av svensk medborgare då ägaren eller dennes familj utnyttjar båten. Gösen föres på gösstake förut eller på klyvarbom. Den får endast vara hissad under flaggtid och då båten är förtöjd eller ligger till ankars. Den får inte föras samtidigt med KSSS standert om denna är hissad på gösstaken.

4 BEFÄLSTECKEN

4.1 MEDLEMMAR

4.1.1 Form och utseende på befälstecken Hedersordförandens befälstecken är fyrkantigt vitt med blå kanter och i det vita fältet försett med samma märke omgivet av lagerkrans som på hedersledamots standert (figur 6).

Ordförandens befälstecken är fyrkantigt vitt med blå kanter och i det vita fältet försett med samma märke som på KSSS standert samt har ett guldgult streck upptill och ett nertill innanför den blå kanten (figur 7).

Vice ordförandes befälstecken är tvåtungat vitt med blå kanter och i det vita fältet försett med samma märke som på KSSS standert samt har ett guldgult streck upptill och ett nertill innanför den blå kanten (figur 8).

Tillförordnad eskaderchefs befälstecken är tvåtungat vitt med blå kanter och i det vita fältet försett med samma märke som på KSSS standert (figur 9).

4.1.2 Befälstecken på båt

Hedersordföranden för sitt befälstecken närhelst denne så önskar.

Ordföranden för sitt befälstecken i stället för standert under styrbords vantspridare.

Vice ordförande för sitt befälstecken i stället för standert under styrbords vantspridare.

Tillförordnad eskaderchef för sitt befälstecken i stället för standert under styrbords vantspridare när denne på ordförandens uppdrag tjänstgör som eskaderchef.

När destinationsflagga förs hissas befälstecken i stället under babords vantspridare.

4.1.3 Befälstecken i land

Då någon eller några av de under 4.1.2 ovan nämnda befattningshavarna besöker Sällskapets klubbhus och hamnar eller plats där Sällskapets medlemmar tillfälligt samlats i KSSS regi, hissas den högste närvarandes befälstecken i land.

4.2 JUNIORER

4.2.1 Form och utseende på befälstecken

Juniorkommitténs ordförandes befälstecken är fyrkantigt vitt och i det vita fältet försett med samma märke som på junioravdelningens standert (figur 10).

4.2.2 Befälstecken på båt

Juniorkommitténs ordförande för sitt befälstecken under styrbords vantspridare när denne fullgör uppdrag för junioravdelningen.

5 LÅNGSEGLINGSVIMPEL

5.1 MEDLEMMAR

5.1.1 Form och utseende på långseglingsvimpel

Långseglingsvimpeln är vit upptill och blå nertill och vid den inre kanten i det vita fältet försedd med KSSS märke i blått (figur 11).

5.1.2 Långseglingsvimpeln på båt

Långseglingsvimpeln förs av KSSS medlem när denne deltar i eskaderfärd eller sjötåg som arrangerats av Sällskapet. Den föres tillsammans med och under KSSS standert eller befälstecken, eller om eskaderchefen enhetligt så beslutar, i akterstaget.

6 IGENKÄNNINGSSTANDERTAR

6.1 MEDLEMMAR

6.1.1 Form och utseende på igenkänningsstandert Igenkänningsstandert, avsedd att föras som medlems personliga standert, har den form och det utseende som medlem bestämmer. Standerten kan anmälas till Sällskapets styrelse för registrering på de villkor som anges i Sällskapets stadgar § 24 respektive som styrelsen fastställer.

6.1.2 lgenkänningsstandert på båt och i land

Igenkänningsstandert förs under styrbords vantspridare och under KSSS standert eller under babords vantspridare. På båt som är förtöjd eller ligger till ankars kan igenkänningsstandert även föras på förstaget. Den kan även hissas i land.

7 STOR FLAGGNING

Stor flaggning (flaggning över topp) förs vid högtidligheter, fester och liknande tillfällen då båten är förtöjd eller ligger till ankars. Den kan även föras vid inlöpande i eller utlöpande ur hamn där stor flaggning är anbefalld. Stor flaggning får endast föras under flaggtid. Den hissas samtidigt med nationsflaggan eller vid tidpunkt som meddelas och nedhalas samtidigt med nationsflaggan.

Vid stor flaggning kläs båten från för till akter över masttopparna, men under Sveriges flagga, med signalflaggor, som från fören räknat helst bör vara i ordning A B C 1 D E F 2 G H I 3 J

FIGURER

Alltid rättvända SSS på båda sidorna om annat ej anges.

Proportioner (cm): Längd A=100, höjd B=70, C=60, D=40, E=30, F=20 och G=6. Tillverkas företrädesvis i storlekarna A=35, 50 och 70 cm.

Proportioner (cm): Längd A=100, höjd B=60.

Proportioner (cm): Längd A=100, höjd B=70.

Proportioner (cm): Längd A=100, höjd B=30 och i högerkanten C=8.

Tillverkas företrädesvis i storlekarna A=70 och 100 cm.

Reglemente för KSSS uniform och märken

Fastställt av styrelsen den 27 mars 1984, ändrade 2023. (Bilaga 4 till KSSS stadgar)

1. UNIFORMSPLAGG

1.1 MEDLEMMAR

1.1.1 Befattningsbeteckningar

Befattningsbeteckningarna utgöres av svarta band som på kavaj monteras på ärmarna (figur 1–6).

Hedersordförande och Sällskapets ordförande bär ett 45 mm brett band bildande en ögla (figur 1).

Hedersledamot och Sällskapets vice ordförande bär ett 23 mm brett band bildande en ögla och därunder tre 11 mm breda band (figur 2).

Styrelseledamot bär ett 11 mm brett band bildande en ögla och därunder tre 11 mm breda band (figur 3)

Ledamot av permanent kommitté bär ett 11 mm brett band bildande en ögla och därunder tre 11,5 och 11 mm breda band (figur 4).

Övriga medlemmar bär ett 11 mm brett band bildande en ögla och därunder två 11 mm breda band (figur 5).

Befattningsbeteckning får bibehållas även sedan befattningen frånträtts om den innehafts i minst sex år.

1.1.2 Stor seglarparad

Seglarparad får bäras vid särskilt högtidliga tillfällen, att jämföras med högtidsdräkt, som anordnas av Sällskapet eller annan organisation för sjösport, därtill vid tillfällen då medlem uppträder för främjande av Sällskapets intressen samt vid andra högtidliga tillfällen såsom tex bröllop.

Seglarparad utgöres av kort jacka, vit väst och långbyxor eller kjol med svarta revärer (30 mm). Jacka och byxa i mörkblå färg samt svart fluga.

Seglarparaden är försedd med förgyllda KSSS-knappar och har befattningsbeteckningar enligt 1.1.1 ovan.

1.1.3 Seglaruniform

Seglaruniform får bäras vid alla färder till sjöss, vid sammanträden och samkväm, prisutdelningar, utfärder och regattor som anordnas av Sällskapet eller annan organisation för sjösport samt vid tillfällen då medlem uppträder för främjande av Sällskapets intressen.

Seglaruniformen utgöres av mörkblå kostym med byxor eller kjol i samma färg eller i vitt. Kavajen är försedd med svarta KSSS-knappar och har befattningsbeteckningar enligt 1.1.1 ovan.

Även vit kavaj får bäras (Valborgsmässafton till och med den 30 september).

Till uniformen bäres vit skjorta med dubbelvikt krage och svart slips utan eller mörkblå slips med KSSS märke, eller blus, svarta eller vita skor, vid behov seglarskor samt ordensband och Sällskapets utmärkelsetecken.

Vid högtidligare tillfällen kan i stället för skjorta med dubbelvikt krage och slips bäras vit skjorta med stärkkrage och svart rosett (fluga).

1.1.4 Klubbkavaj

Klubbkavaj får bäras vid alla färder till sjöss, vid klubbaftnar och andra tillfällen då medlem vill markera sin samhörighet med Sällskapet.

Klubbkavaj utgöres av mörkblå kavaj eller blazer med enfärgade byxor eller kjol. Kavajen är försedd med KSSS förgyllda knappar och har KSSS blazernärke på vänster bröstficka (se 2.1.5 nedan).

Till klubbkavajen bäres enfärgad skjorta med dubbelvikt krage och svart slips eller mörkblå slips med KSSS eller annan båtorganisations märke, eller blus.

1.1.4 Seglaroverall, täckjacka m m

Seglaroveraller, täckjackor eller andra för båtsportens utövande avpassade plagg har KSSS blazermärke på vänster bröstficka eller motsvarande plats.

Overaller och jackor med reklamtext eller reklammärken får ej användas som uniformsplagg.

1.1.5 Uniformsmössa

Till stor seglarparad och seglaruniform får uniformsmössa bäras. Den får även bäras till klubbkavaj och till under 1.1.4 ovan angivna plagg.

Uniformsmössan har mörkblå eller vit kulle (Valborgsmässoafton 30 september), marinblått band, skärm av svart läder eller mörkblått tyg (vegamössa) och hakträns av svart läder eller marinblått silke. Uniformsmössan skall vara försedd med KSSS mössmärke (se 2.1.6 nedan).

1.1.6 Slips

Slipsen är mörkblå och har KSSS reglementsenliga märke.

1.1.7 Äldre modeller

Uniformsplagg enligt äldre uniformsreglemente får tills vidare bäras.

1.2 JUNIORER

1.2.1 Befattningsbeteckningar

Juniorledamot av juniorkommittén och junioravdelningens instruktörer bär ett 11 mm brett band monterat på ärmarna (a i figur 6), på overall och täckjacka på vänster överärm (b).

1.2.2 Klubbdräkt m m

Klubbdräkt, seglaroverall, täckjacka, mössa och övriga plagg är lika de för medlemmar enligt 1.1.2 - 1.1.6 ovan, dock med den skillnaden att junioravdelningens märkesknapp och mössmärke används i stället för medlemmarnas (se 2.2.1 och 2.2.2 nedan).

1.3 HAMNPERSONAL

1.3.1 Befattningsbeteckningar

Befattningsbeteckningarna utgöres av guldband monterade på axelklaffar.

Hamnkapten bär tre band av samma bredd.

Övrig personal bär två band av samma bredd.

1.3.2 Uniform

Mörkblå kavaj, blazer, jacka eller tröja enligt intendentkommitténs anvisningar eller enbart vit skjorta, i samtliga fall med befattningsbeteckningar enligt 1.3.1 ovan. Byxor är blå eller vita, långa eller korta.

1.3.3 Mössa

Samma som för medlem men med hakträns av guldtråd i stället för blått silke.

2 MÄRKEN

2.1 MEDLEMMAR

2.1.1 Grundutförande

KSSS märke (logotyp) består i sitt grundutförande av bokstäverna SSS och en överställd stiliserad kunglig krona (figur 7).

Märket finns även i en variant med kronan och bokstäverna omgivna av en cirkel (figur 8).

Märket framställs i följande varianter:

• Helt i marinblått

• Helt i vitt (mot mörk bakgrund)

• Helt i guld

• Flerfärgat, där S:en är svarta, kronan är i guld och utrymmet mellan kronans byglar är rött.

För mer information om exakta färger, se KSSS Visuella Identitet (varumärkesmanual).

2.1.2 Märkesknapp

Märkesknapp att bäras på kavajuppslaget utföres i emalj (figur 9) i två storlekar, en större med 17 mm och en mindre med 12 mm diameter. (Av tillverkningstekniska skäl kan bokstäverna göras förgyllda i stället för svarta).

Märkesknapp för styrelseledamot har en stiliserad guldsnodd runt den blå cirkeln (figur 10). Märkesknappen får bäras även sedan styrelsebefattningen frånträtts om den innehafts i minst sex år.

2.1.3 Manschettknappar

Manschettknappar utföres på samma sätt som märkesknappen i den större storleken. Manschettknapp för styrelseledamot får bäras även sedan styrelsebefattningen frånträtts om den innehafts i minst sex år.

2.1.4 Uniformsknappar

Uniformsknappar utföres dels förgyllda, dels svarta, i båda fallen enligt variant 2 och i två storlekar, en större med 22 mm och en mindre med 15 mm diameter.

2.1.5 Blazermärke

Blazermärket utföres i svart kläde med KSSS märke broderat med guldtråd. Det är ovalt och omgivet av en marinblå snodd av silke.

Blazermärket för styrelseledamot har samma utförande dock är snodden gjord av guldtråd i stället för silke (figur 13). Märket får bäras även sedan styrelsebefattningen frånträtts om den innehafts i minst sex år.

2.1.6 Mössmärke

Mössmärket utföres som blazermärket men anpassat för montering på mössa.

2.1.7 Märken för inregistrerad båt

I Sällskapet inregistrerad båt får bära KSSS märke som, om det är enfärgat, utföres enligt variant 1 (figur 7), företrädesvis i marinblått eller variant 2 (figur 8) om det har flera färger.

Märket placeras i fören eller nära aktern på styrbords- och babordssidorna eller på akterspegeln.

2.2 JUNIORER

2.2.1 Märkesknapp

Märkesknappen utföres i emalj och har formen av en trekantig vit standert med KSSS märke (figur 11).

2.2.2 Mössmärke

Som mössmärke används märkesknappen enligt 2.2.1 ovan placerad på en svart kokard.

2.3 ÖVRIG ANVÄNDNING

2.3.1 Standert på stång

Märket finns i en version som vajande standert på stång (figur 14–15).

För junioravdelningen finns även en för vinden vajande juniorstandert på stång (figur 16).

2.3.2 Andra alster

Sällskapets märken får efter tillstånd av Sällskapets styrelse användas som dekoration på glas och porslin, kläder eller i andra sammanhang. Utförande och placering mm ska i förväg godkännas av styrelsen.

FIGURER

Figurerna 1–6 visar befattningsbeteckningarna på vänster ärm. Avståndet mellan banden 6 mm. Öglans innerdiameter 25 mm.

ny figur 07

ksss märke variant 1

Figur 8.

ny figur 08

KSSS märke, variant 2

ksss märke variant 2

Figur 10.

Märkesknapp för styrelseledamot

ny figur 11

M ärkesknapp för juniorer

20x15 mm

ny figur 09

Blazermärke och mössmärke

45x5 5 mm

ny ksss

ny figu r( nr?? )

ksss standert för trycksaker färg

ny figur 10 M ässband bredd 40 mm

ny figur 10

M ässband bredd 40 mm

ny figu r( nr?? ) ksss standert för trycksaker svart

ny figur (nr??) Junioravdelningens standert för trycksaker

Figur 13.

Figur 14.

ny figu r( nr?? )

ksss standert för tr ycksaker färg

KSSS standert på stång, flerfärgad

ny figu r( nr?? )

Figur 15.

ksss standert för tr ycksaker svart

KSSS standert på stång, enfärgad

Blazermärke och mössmärke för styrelseledamot 4:9

Figur 16.

ny figur (nr??)

Junioravdelningens standert för tr ycksaker

Junioravdelningens standert på stång

Bestämmelser för KSSS utmärkelsetecken

Fastställda av styrelsen den 1984, 2018 och 2023. (Bilaga 5 till KSSS stadgar)

I denna bilaga redovisas bestämmelserna för de utmärkelsetecken som finns angivna i KSSS stadgar § 26 nämligen:

Förtjänstmedalj i guld, Förtjänstmedalj i silver, Rorsmedalj i guld, Rorsmedalj i silver, Gastmedalj i guld, Gastmedalj i silver, Plakett större, Plakett mindre,*

Utmärkelsetecken till seglare, Förtjänsttecken för funktionärer, Junioravdelningens medalj.

* Plakett mindre i brons kan ges till icke medlemmar

Bestämmelser för KSSS förtjänstmedalj i guld

§ 1 Tillkomst och grunder för utdelning

Förtjänstmedaljen i guld av åttonde storleken, instiftad till åminnelse av den 21 januari 1904, då dess dåvarande höge beskyddare Hans Majestät Konung Oscar Il fyllde 75 år, är avsedd att utdelas till medlem i Kungl. Svenska Segel Sällskapet, vilken gjort Sällskapet så stora tjänster och på sådant sätt främjat dess syften, att han eller hon kan anses vara värd Sällskapets synnerliga tacksamhet och erkänsla.

Fastställda år 1904, ändrade åren 1925, 1940 och 1946. 5:2

§ 2 Utformning

Medaljen, krönt av kunglig krona, framställer på åtsidan Konung Oscar II i bröstbild, iklädd Kungl. Svenska Segel Sällskapets uniform med mössa jämte omskrift: »Oscar II Kungl. Svenska Segel Sällskapets beskyddare«; på frånsidan en krönt sköld med bokstäverna SSS, buren av tvenne amoriner och valspråket »Ära flaggan«, mot en fond i låg relief, visande inloppet till Sandhamn sett från havet. Den bäres på bröstet i vederbörligen fastställt band av vitt, vattrat siden med ljusblå kanter.

§ 3 Väckande av förslag

Förberedande förslag på kandidat för att erhålla medaljen kan väckas dels av styrelseledamot, dels av medlemmar i Sällskapet, om minst fem av dem i gemensamt undertecknad och till styrelsen ställd skrivelse motiverar sitt förslag.

§ 4 Fattande av beslut

När sådant förberedande förslag om att dela ut medalj framställts, förrättar Sällskapet vid allmänt sammanträde val av nio medlemmar att jämte styrelsen besluta, huruvida det förberedande förslaget ska såsom underdånigt förslag fullföljas. Beslut härom sker genom sluten omröstning; för beslutets giltighet fordras, att minst 14 röster avgivits för förslaget.

§ 5 Sättet för utdelning

Nådigt tillerkänd medalj utdelas vid allmänt sammanträde med Sällskapet eller efter styrelsens beslut vid särskilt tillfälle av högtidlig karaktär.

§ 6 Regler för bärande

Sällskapets förtjänstmedalj i guld bäres till civil dräkt och annan uniform än militär uniformsdräkt på enahanda sätt, som eljest för svenska utmärkelsetecken och medaljer är brukligt.

Till militär uniformsdräkt må förtjänstmedaljen bäras: till paraddräkt utom tjänsten; och i övrigt till samtliga uniformsdräkter utom arbetsdräkt under sådana förhållanden, som äga omedelbart samband med Sällskapets verksamhet.

Bestämmelser för KSSS förtjänstmedalj i silver

Fastställda år 1946.

§ 1 Tillkomst och grunder för utdelning

Förtjänstmedaljen i silver av åttonde storleken, instiftad år 1946, är avsedd att utdelas till medlem i Kungl. Svenska Segel Sällskapet, vilken gjort Sällskapet så stora tjänster och på sådant sätt främjat dess syften, att han eller hon kan anses vara värd Sällskapets tacksamhet och erkänsla.

§ 2 Utformning

Medaljen, krönt av kunglig krona, framställer på åtsidan Hans Majestät Konung Oscar II i bröstbild, iklädd Kungl. Svenska Segel Sällskapets uniform med mössa jämte omskrift: »Oscar II Kungl. Svenska Segel Sällskapets beskyddare«; på frånsidan en krönt sköld med bokstäverna SSS, buren av tvenne amoriner och valspråket »Ära flaggan«, mot en fond i låg relief, visande inloppet till Sandhamn sett från havet. Den bäres på bröstet i vederbörligen fastställt band av vitt, vattrat siden med ljusblå kanter.

§ 3 Väckande av förslag

Förberedande förslag på kandidat för att erhålla medaljen kan väckas dels av styrelseledamot, dels av medlemmar i Sällskapet, om minst fem av dem i gemensamt undertecknad och till styrelsen ställd skrivelse motiverar sitt förslag.

§ 4 Fattande av beslut

När sådant förberedande förslag om att dela ut medalj framställts, beslutar Sällskapets styrelse, huruvida det förberedande förslaget ska såsom underdånigt förslag fullföljas. Beslut härom sker genom sluten omröstning; för beslutets giltighet fordras, att minst 10 röster avgivas för förslaget.

§ 5 Sättet för utdelning

Nådigt tillerkänd medalj utdelas vid allmänt sammanträde med Sällskapet eller efter styrelsens beslut vid särskilt tillfälle av högtidlig karaktär.

§ 6 Regler för bärande

Sällskapets förtjänstmedalj i silver bäres till civil dräkt och annan uniform än militär uniformsdräkt på enahanda sätt, som eljest för svenska utmärkelsetecken och medaljer är brukligt.

Till militär uniformsdräkt må förtjänstmedaljen bäras: till paraddräkt utom tjänsten; och i övrigt till samtliga uniformsdräkter utom arbetsdräkt under sådana förhållanden, som äga omedelbart samband med Sällskapets verksamhet.

Bestämmelser för KSSS rorsmedalj i guld

Fastställda år 1938, ändrade åren 1940 och 1946.

§ 1 Tillkomst och grunder för utdelning Rorsmedaljen i guld av åttonde storleken, instiftad till åminnelse av den 16 juni 1938, då dess höge beskyddare Hans Majestät Konung Gustaf V fyllde 80 år, är avsedd att utdelas till medlem i Kungl. Svenska Segel Sällskapet, vilken genom synnerligen framstående rorsmanskap på ineller utländska banor, i första hand vid internationell konkurrens eller vid större pokalseglingar, verkat för att höja svensk segelsport.

§ 2 Utformning

Medaljen, krönt av kunglig krona, framställer på åtsidan Hans Majestät Konungen i bröstbild jämte omskrift: »Gustaf V Kungl. Svenska Segel Sällskapets beskyddare«; på frånsidan en bild av på havet seglande jakter med underskrift: »För framstående rorsmanskap«. Den bäres på bröstet i vederbörligen fastställt band av ljusblått, vattrat siden med vita kanter.

§ 3 Väckande av förslag

Förberedande förslag på kandidat för att erhålla medaljen kan väckas dels av styrelseledamot dels av medlemmar i Sällskapet, om minst fem av dem i gemensamt undertecknad och till styrelsen ställd skrivelse motiverar sitt förslag.

§ 4 Fattande av beslut

När sådant förberedande förslag om att dela ut medalj framställts, förrättar Sällskapet på allmänt sammanträde val av nio medlemmar att jämte styrelsen besluta, huruvida det förberedande förslaget ska såsom underdånigt förslag fullföljas. Beslut härom sker genom sluten omröstning; för beslutets giltighet fordras, att minst 14 röster avgivas för förslaget.

§ 5 Sättet för utdelning

Nådigt tillerkänd medalj utdelas vid allmänt sammanträde med Sällskapet eller efter styrelsens beslut vid särskilt tillfälle av högtidlig karaktär.

§ 6 Regler för bärande

Sällskapets rorsmedalj i guld bäres till civil dräkt och annan uniform än militär uniformsdräkt på enahanda sätt, som eljest för svenska utmärkelsetecken och medaljer är brukligt.

Till militär uniformsdräkt må rorsmedaljen bäras: till paraddräkt utom tjänsten; och i övrigt till samtliga uniformsdräkter utom arbetsdräkt under sådana förhållanden, som äga omedelbart samband med Sällskapets verksamhet.

Bestämmelser för KSSS rorsmedalj i silver

Fastställda år 1938, ändrade år 1940 och 1946.

§ 1 Tillkomst och grunder för utdelning

Rorsmedaljen i silver av åttonde storleken, instiftad till åminnelse av den 16 juni 1938, då dess höge beskyddare Hans Majestät Konung Gustaf V fyllde 80 år, är avsedd att utdelas till medlem i Kungl. Svenska Segel Sällskapet, vilken genom framstående rorsmanskap på in- och utländska banor, i första hand vid internationell konkurrens eller vid större pokalseglingar, verkat för att höja svensk segelsport.

§ 2 Utformning

Medaljen, krönt av kunglig krona, framställer på åtsidan Hans Majestät Konungen i bröstbild jämte omskrift: »Gustaf V Kungl. Svenska Segel Sällskapets beskyddare«; på frånsidan en bild av på havet seglande jakter med underskrift: »För framstående rorsmanskap«. Den bäres på bröstet i vederbörligen fastställt band av ljusblått, vattrat siden med vita kanter.

§ 3 Väckande av förslag

Förberedande förslag på kandidat för att erhålla medaljen kan väckas dels av styrelseledamot, dels av medlemmar i Sällskapet, om minst fem av dem i gemensamt undertecknad och till styrelsen ställd skrivelse motiverar sitt förslag.

§ 4 Fattande av beslut

När sådant förberedande förslag om att dela ut medalj framställts, beslutar Sällskapets styrelse, huruvida det förberedande förslaget ska såsom underdånigt förslag fullföljas. Beslut härom sker genom sluten omröstning; för beslutets giltighet fordras, att minst 10 röster avgivas för förslaget.

§ 5 Sättet för utdelning

Nådigt tillerkänd medalj utdelas vid allmänt sammanträde med Sällskapet eller efter styrelsens beslut vid särskilt tillfälle av högtidlig karaktär.

§ 6 Regler för bärande

Sällskapets rorsmedalj i silver bäres till civil dräkt och annan uniform än militär uniformsdräkt på enahanda sätt, som eljest för svenska utmärkelsetecken och medaljer är brukligt.

Till militär uniformsdräkt må rorsmedaljen bäras: till paraddräkt utom tjänsten; och i övrigt till samtliga uniformsdräkter utom arbetsdräkt under sådana förhållanden, som äga omedelbart samband med Sällskapets verksamhet.

Bestämmelser för KSSS gastmedalj i guld

Fastställd år 2023

§ 1 Tillkomst och grunder för utdelning Sällskapets gastmedaljen i guld instiftad 2023 är avsedd att utdelas till medlem i Kungl. Svenska Segel Sällskapet, vilken genom synnerligen framstående gastinsatser på in- eller utländska banor, i första hand vid internationell konkurrens eller vid större pokalseglingar, verkat för att höja svensk segelsport. 5:10

§ 2 Utformning

Medaljen framställer på åtsidan Sällskapets märke (logotyp) och på frånsidan texten: »För framstående gastinsats« omgivet av lagerkrans. Den bäres på bröstet i vederbörligen fastställt band av ljusblått, sidenband.

§ 3 Väckande av förslag

Förberedande förslag på kandidat för att erhålla medaljen kan väckas dels av styrelseledamot dels av medlemmar i Sällskapet, om minst fem av dem i gemensamt undertecknad och till styrelsen ställd skrivelse motiverar sitt förslag.

§ 4 Fattande av beslut

När sådant förberedande förslag om att dela ut medalj framställts, förrättar Sällskapet på allmänt sammanträde val av nio medlemmar att jämte styrelsen besluta, huruvida det förberedande förslaget skall såsom underdånigt förslag fullföljas. Beslut härom sker genom sluten omröstning; för beslutets giltighet fordras, att minst 14 röster avgivas för förslaget.

§ 5 Sättet för utdelning

Nådigt tillerkänd medalj utdelas vid allmänt sammanträde med Sällskapet eller efter styrelsens beslut vid särskilt tillfälle av högtidlig karaktär.

§ 6 Regler för bärande

Sällskapets gastmedalj i guld bäres till civil dräkt och annan uniform än militär uniformsdräkt på enahanda sätt, som eljest för svenska utmärkelsetecken och medaljer är brukligt.

Till militär uniformsdräkt må gastmedaljen bäras: till paraddräkt utom tjänsten; och i övrigt till samtliga uniformsdräkter utom arbetsdräkt under sådana förhållanden, som äga omedelbart samband med Sällskapets verksamhet.

Bestämmelser för KSSS gastmedalj i silver

Fastställd år 2023

§ 1 Tillkomst och grunder för utdelning

Sällskapets gastmedaljen i silver, instiftad 2023, är avsedd att är avsedd att utdelas till medlem i Kungl. Svenska Segel Sällskapet, vilken genom framstående gastinsatser på in- och utländska banor, i första hand vid internationell konkurrens eller vid större pokalseglingar, verkat för att höja svensk segelsport.

5:12

§ 2 Utformning

Medaljen framställer på åtsidan Sällskapets märke (logotyp) och på frånsidan texten: »För framstående gastinsats« omgivet av lagerkrans. Den bäres på bröstet i vederbörligen fastställt band av ljusblått sidenband.

§ 3 Väckande av förslag

Förberedande förslag på kandidat för att erhålla medaljen kan väckas dels av styrelseledamot, dels av medlemmar i Sällskapet, om minst fem av dem i gemensamt undertecknad och till styrelsen ställd skrivelse motiverar sitt förslag.

§ 4 Fattande av beslut

När sådant förberedande förslag om att dela ut medalj framställts, beslutar Sällskapets styrelse, huruvida det förberedande förslaget skall såsom underdånigt förslag fullföljas. Beslut härom sker genom sluten omröstning; för beslutets giltighet fordras, att minst 10 röster avgivas för förslaget.

§ 5 Sättet för utdelning

Nådigt tillerkänd medalj utdelas vid allmänt sammanträde med Sällskapet eller efter styrelsens beslut vid särskilt tillfälle av högtidlig karaktär.

§ 6 Regler för bärande

Sällskapets gastmedalj i silver bäres till civil dräkt och annan uniform än militär uniformsdräkt på enahanda sätt, som eljest för svenska utmärkelsetecken och medaljer är brukligt.

Till militär uniformsdräkt må gastmedaljen bäras: till paraddräkt utom tjänsten; och i övrigt till samtliga uniformsdräkter utom arbetsdräkt under sådana förhållanden, som äga omedelbart samband med Sällskapets verksamhet.

Bestämmelser för KSSS plakett, större

Fastställda år 1940, ändrade år 1946.

§ 1 Tillkomst Plaketten, instiftad år 1911, utdelas i förgyllt silver, silver eller brons.

§ 2 Grunder för utdelning Plaketten utdelas efter beslut av Kungl. Svenska Segel Sällskapets (KSSS) styrelse vid särskilda tillfällen såsom minnesgåva eller såsom synligt tecken på Sällskapets uppskattning av för dess ändamål gagnande verksamhet eller åtgärd.

5:14

Bestämmelser för KSSS plakett, mindre

Fastställda år 1940, ändrade år 1946.

§ l Tillkomst

Plaketten, instiftad år 1933, utdelas i förgyllt silver, silver eller brons.

§ 2 Grunder för utdelning

Plaketten utdelas efter beslut av Kungl. Svenska Segel Sällskapets (KSSS) styrelse vid särskilda tillfällen såsom pris, belöning eller såsom synligt tecken på Sällskapets erkänsla för lämnad medverkan eller gjorda tjänster.

KSSS utmärkelsetecken till seglare (seglarmärket)

Fastställda år 1923, ändrade åren 1925, 1930, 1940, 1946, 1966, 1984 och 2018.

§ 1 Tillkomst och grunder för utdelning

KSSS har instiftat ett utmärkelsetecken att tilldelas medlem som representerat Sällskapet antingen i tävlingar i Sverige eller utlandet, sanktionerade av landets nationella förbund, eller i långseglingar och därvid visat prov på gott sjömanskap.

§ 2 Utformning

Utmärkelsetecknet består av en sköld med Sällskapets emblem, omgivet av stiliserade vågor och bär inskriptionen »Gott sjömanskap«.

Utmärkelsetecknet finns i tre grader: brons, silver och guld (förgyllt silver).

§ 3 Väckande av förslag

Förslag på kandidat till utmärkelsetecknet kan väckas av medlem i Sällskapet. Förslaget ska vara skriftligt och sändas till KSSS kansli tillsammans med utförlig motivering.

Medlem som anser sig uppfylla kraven för erhållande av utmärkelsetecknet kan ansöka om tecknet. Ansökan ska vara skriftlig och sändas till KSSS kansli tillsammans med en förteckning över tävlingar och långseglingar som sökanden deltagit i.

§ 4 Fattande av beslut

Beslut om utdelning av utmärkelsetecknet fattas av Sällskapets styrelse. Härvid ska följande iakttas.

Utmärkelsetecknet i brons kan tilldelas medlem som årligen under tre år genomfört minst (a) tjugotalet starter i bankappseglingar i centerbordsbåt eller ett jämförbart antal med andra båttyper, (b) havskappseglingar på sammanlagt 300 M, eller (c) en längre av Sällskapet arrangerad långsegling.

Utmärkelsetecknet i silver kan tilldelas medlem som redan erhållit märket i brons och som under ytterligare tre år gjort prestationer minst motsvarande de för erhållande av bronstecknet. Det kan om särskilda skäl föreligger även tilldelas medlem som tidigare inte erhållit bronstecknet.

Utmärkelsetecknet i guld kan tilldelas medlem som under en lång följd av år genom deltagande i tävlingar och långseglingar visat prov på utomordentligt gott sjömanskap och framstående sjösportsliga egenskaper.

§ 5 Sättet för utdelning

Utmärkelsetecknet utdelas som regel vid Sällskapets årsmöte.

§ 6 Regler för bärande

Utmärkelsetecknet bäres såväl till Sällskapets uniform och klubbdräkt som till annan dräkt. Utmärkelsetecken av lägre grad får behållas vid tilldelande av högre grad, men endast ett tecken får bäras.

KSSS förtjänsttecken för funktionärer

Fastställda år 1967, ändrade åren 1984 och 2018.

§ 1 Tillkomst och grunder för utdelning

KSSS har instiftat ett förtjänsttecken att tilldelas medlemmar som verksamt bidragit till att främja Sällskapets syften.

§ 2 Utformning

Förtjänsttecknet består av en nål med platta upptagande Sällskapets emblem i vitt, blått och guld omgivet av en förgylld stiliserad lagerkrans.

Förtjänsttecknet finns i tre grader den lägsta utmärkt med en stjärna, närmast följande med två och den högsta med tre stjärnor, placerade på lagerkransen och utförda i röd färg.

§ 3 Väckande av förslag

Förslag på medlemmar som föreslås erhålla förtjänsttecknet ska framföras till KSSS kansli.

5:18

§ 4 Fattande av beslut

Beslut om utdelning av utmärkelsetecknet fattas av Sällskapets styrelse. Härvid ska följande iakttas.

Förtjänsttecknet med en stjärna kan tilldelas medlem som under en följd av år dock minst tre arbetat för Sällskapet som styrelse- eller kommittéledamot eller som medhjälpare vid för Sällskapet betydelsefull verksamhet.

Förtjänsttecknet med två stjärnor kan tilldelas medlem som under ytterligare minst en treårs period på enahanda sätt verkat för Sällskapets syften.

Förtjänsttecknet med tre stjärnor kan tilldelas medlem som under en lång följd av år på ett synnerligen verksamt och förtjänstfullt sätt bidragit till främjande av Sällskapets syften.

§ 5 Sättet för utdelning

Förtjänsttecknet utdelas som regel vid Sällskapets årsmöte.

§ 6 Regler för bärande

Förtjänsttecknet får bäras till såväl Sällskapets uniform och klubbdräkt som till annan dräkt. Förtjänsttecken av lägre grad får behållas vid tilldelande av högre grad, men endast ett tecken får bäras.

Bestämmelser för KSSS junioravdelnings medalj

Fastställda år 1940, ändrade år 1946.

§ 1 Tillkomst och grunder för utdelning

Medaljen, i åttonde storleken, instiftad i samband med den första interskandinaviska juniorregattan i Stockholm år 1931, utdelas i förgyllt silver, silver eller brons efter beslut av Kungl. Svenska Segel Sällskapets (KSSS) juniorkommitté dels såsom pris, dels såsom uttryck för KSSS junioravdelnings uppskattning av för denna betydelsefull verksamhet.

§ 2 Utformning

Medaljen framställer på åtsidan junioravdelningens standert och på frånsidan tre juniorbåtar under läns. Medaljen är icke försedd med band och är icke avsedd att bäras.

Kungl. Svenska Segel Sällskapets standar Överlämnat till Sällskapet som gåva den 7 augusti 1910 av direktör Henrik Granholm.