Calle Lagerberg i USA som NAS-stipendiat 15 november 2023

Det var Calle Lagerberg som förärades KSSS:s NAS-stipendium 2023 – eller rättare sagt 2021 års stipendium, som pga Covid sköts upp till i år.

Ungdomsutbytet med NAS, dvs North American Station, har en lång tradition och Calle är en av ett hundratal ungdomar som sedan 1950-talet har skickats över Atlanten - antingen härifrån Norden eller vice versa. Mer om KSSS:s NAS-stipendium:https://www.ksss.se/medlem/stipendier/ksss-nas--stipendium/, och mer om NAS: https://www.ksss.se/kappsegling/ksss-klubblag/femklubbsregattan/.

Calle är 20 år. Han har gått ut gymnasiet i Stockholm, och i somras avslutade han en 11 månaders militärtjänstgöring på Stockholms Amfibieregemente. Calle är uppvuxen med segling, både jolle- och kölbåtssegling. I KSSS har han varit på Lökenläger och tränat jolle - först Optimist i Ranängen och Saltis, därefter 29:er. Numera tränar Calle iQFOil och ingår i utvecklingslandslaget parallellt med jobb och studier. Sina seglingskunskaper har han också delat med sig av till yngre seglare som tränare i KSSS och Lidingö Jolleseglare.

Eftersom vår segelsäsong lider mot sitt slut får man som svensk elitseglare fr o m nu förlägga sin träning till sydligare breddgrader. Innan Calle sticker i väg till Lanzarote för uppladdning inför VM i januari passar jag på att intervjua honom om hans sommarveckor som NAS-stipendiat:

- Berätta, Calle, var tillbringade du din stipendievistelse?

- I Greenwich, Connecticut, utanför New York City intill Long Island Sound, i en svensk-amerikansk familj, bestående av två föräldrar, två unga vuxna döttrar och deras hund. De var väldigt gästvänliga och jag blev nästintill behandlad som son i familjen under mina två veckor där. Jag trivdes utomordentligt bra!

Min USA-vistelse började med att värdfamiljen hämtade mig på Newark Airport i New Jersey. Väl framme blev det ett snabbt ombyte till resans första middag på familjens segelklubb, Indian Harbor Yacht Club (IHYC), där jag sedan skulle tillbringa en stor del av min USA-vistelse. Temat för middagen var Pink Party.

IHYC:s klubbhus

- Vad hittade värdfamiljen på för något för dig och med dig - några aktiviteter, t ex sightseeing, någon resa, måltider hemma tillsammans med vänner eller hemma hos andra? Var du engagerad i någon av segelklubbens verksamheter?

- Min värdfamilj lade upp en jättebra plan för min vistelse i dialog med mig inför resan. Under arbetsveckorna jobbade jag som tränare för klubbens Opti race team. Med familjens segelbåt deltog jag i onsdagsseglingar med efterföljande middag på klubben. Två eftermiddagar/kvällar åkte jag in till New York City. Den ena gången tog jag tåget själv till Grand Central och promenerade runt på egen hand. Den andra gången mötte jag upp några i familjen inne i New York. Under helgen hade vi en heldag i New York City tillsammans och jag hann uppleva sevärdheter och besöka flera stadsdelar, vilket jag verkligen uppskattade. Middagar åt vi antingen hemma hos värdfamiljen, hos deras vänner eller på klubben.

NYC Frihetsgudinna 

Efter min period i Greenwich fick jag äran att transportsegla värdfamiljens segelbåt från IHYC till NYYC Harbour Court i Newport tillsammans med pappan i familjen. Det var 15 timmars segling, så under natten seglade vi i skift. Det var både väldigt lärorikt och roligt att få se hela Long Island från vattnet och navigera bland fyrarna på vägen. I Newport hälsade jag under två dagar på den NAS-utbytesjunior som var på utbyte i Sverige i somras. Det gav mig möjligheten att få upptäcka seglingens Mecka med besök på NYYC Harbour Court och Ida Lewis Yacht Club. Samtidigt pågick VM i 12 Meter där, vilket var häftigt att få ta del av!

Inseglandes till Newport

- Berätta hur du hade det som tränare i IHYC! Var ni fler tränare i samma grupp? Vem lade upp träningspassen? Var ni i väg och tävlade?

- Det var en jämnårig tjej som höll i träningsgruppen tillsammans med mig. Hon pluggar på college och har seglat en del 420 och 470. Oftast planerade vi träningarna tillsammans, men hon gav mig mycket utrymme att komma med förslag och synpunkter. Ibland var det jag som planerade, t ex när vi skulle träna lagsegling. Vår träningsgrupp hade många endagstävlingar som vi åkte på runt omkring i Long Island Sound – ganska likt Stockholm Cup, men fler båtar. I och med det fick jag möjlighet att besöka andra segelklubbar där tävlingarna gick, bl a Stamford Yacht Club och American Yacht Club. Förutom i IHYC:s träningsverksamhet, fick jag inblick i hur klubbens lägerverksamhet fungerar.

 
Coachbåt 

- Finns det träningsgrupper i andra klasser än Optimist i IHYC

- Det är en ganska liten klubb jämförelsevis, men utöver i Opti har de ett race team i ILCA, samt en träningsgrupp i klubbens Ideal 18, som liknar en C55a. Tidigare fanns där också ett 470-race team.

- En vardagspraktikalitet: Hur tog du dig till träningarna?

- Det var ungefär fem kilometer från min värdfamilj till klubben. Jag insisterade på att cykla dit första dagen. Det var lite av en utmaning och därför spännande, så jag fortsatte cykla, men ibland lånade jag en bil.

Utsikt från IHYC

- Vilka kulturella skillnader upplevde du - i vardagen, i klubben, med människor? Vad var annorlunda jämfört med här hemma?

- Jag upplevde att människorna var mer sociala och ödmjuka, och extremt gästvänliga. Amerikanarnas koncept att göra seglingsarrangemang mer välkomnande för en större målgrupp i stället för att bara arrangera en regatta, förespråkar jag verkligen. Vid varje

mindre tävling var middagen och minglet efter seglingarna lika viktigt som själva regattan, vilket bygger en social sammanhållning bland medlemmar och seglare. En skillnad mellan seglarskolan där och i Sverige är att de på alla nivåer fokuserar väldigt mycket på själva seglingen, oavsett seglarnas ålder. Generellt tycker vi ju här i Sverige att det är lika viktigt att leka och ha kul på seglarskola – något som vi också gör bra.

- Håller du kontakten med värdfamiljen och andra som du träffade under din utbytesvistelse?

- Ja, med min värdfamilj och några av de jag arbetade med.

- Vad skulle du säga att utbytet innebar för dig som person?

- Utbytet gav mig erfarenhet, vänner och minnen för livet. Jag är tacksam för att jag fick ta del av den här möjligheten och rekommenderar starkt andra att göra detsamma. En oförglömlig resa - jag hade väldigt gärna stannat i två veckor till! Jag vill passa på att tacka KSSS för att jag fick den här möjligheten och inte minst min värdfamilj, som gjorde vistelsen till en fantastisk upplevelse.

 

/Ylva Lindstedt, Internationella kommittén