Reflektioner från Lucas Nordström, son i 2025 års KSSS värdfamilj
Vad jag kommer att komma ihåg från i somras är nog inte seglingen. Inte maten, eller musiken. Utan mina minnen kommer att bestå mest av; att basta, träffa nya människor, och framför allt utbytesprogrammet.
Jag kommer fortfarande ihåg när Maru, vår utbytesseglare kom till Sverige. Min pappa hade tvingat mig att vakna tidigt, göra en pinsam skylt som jag behövde hålla i vid terminalen, och stå och vänta i pyjamasbyxor på flygplatsen, för att träffa denna människa som jag aldrig träffat förut. I ungefär femton minuter stod jag och väntade, halvsovande, innan en blond kille i ungefär min längd kom ut genom terminaldörren och tittade på mig. Han såg på min skylt, och sedan mig i ögonen. Jag och min pappa hälsade på honom innan vi tillsammans gick till bilen. Det är det här ögonblicket de flesta är rädda för när det kommer till nya personer. Vad ska man säga? Hur pratar man med någon man aldrig pratat med förut?
Men det kommer att visa sig, både i den ganska tysta bilresan hem men även över de två kommande veckorna att man har gjort helt rätt beslut. Min tid tillsammans med Maru är nog ett av de bästa minnena jag kommer att ha kvar från mina tonår. Första kvällen är alltid lite trög, eftersom man fortfarande lär känna varandra. De tog mig och Maru ungefär tjugo minuter tillsammans innan vi pratade som vi känt varandra i femtio år. Småskämt om andra, skrattande och gemenskap. Efter någon dag eller två kommer man känna sig som en idiot för att ha tänkt att de kanske skulle bli lite trögt de nästa två veckorna.
Första veckan med Maru var det mest han och jag på mitt landställe. Vi åkte massor med båt, käkade alldeles för mycket glass, åkte till staden någon gång för att få se hur det var där, och framför allt seglade vi mycket. Vi seglade Laser och träffade massor med nytt folk, som var mycket intresserade av varför Maru var i Sverige. Vi jobbade även tillsammans med KSSS på Sandhamn under Gotland runt, och fick åka med media, filma båtar, flyga drönare och fick även se hur hela Gotland Runt fungerade och planerat. Vår tid på Sandhamn och den solbrännan som kom med kommer jag aldrig glömma.
Det var den andra veckan som det verkligen drog i gång. Vi åkte tillsammans med åtta andra segelbåtar på KSSS tonårsseskader. Vi fick träffa massor med nytt folk, nya vänner och fick livslånga minnen. Första dagen är ju som vanligt, lite sega, men efter att eskadern drog i gång så var det nog något av det roligaste jag någonsin gjort seglandes. Vi seglade i grupp, käkade middag tillsammans, spelade brädspel, hoppade från gigantiska klippor, bastade och badade tillsammans varenda dag med alla andra tonåringarna på eskadern tills våra kroppar såg ut som russin, och skapade massor av oförglömliga minnen som kommer vara med mig resten av livet. Jag kan verkligen rekommendera er andra att be era föräldrar vara värdfamilj."
Lucas Nordström, 15 år
